Nu är jag i Sverige igen och är vädigt glad av att vara hemma med min familj! Samtidigt är jag lite ledsen... jag saknar våra mysiga elever i Spanien.
Det har varit högttempo sedan jag kom till Oliva Nova. Obligatoriska besök till två universiteter, besök till radion och till en gammal romersk stad. Jag har fixat kontraktet med hotellet inför nästa år samt kontrakt med ett företag som kommer att ta hand om 10 av våra frisörelever och anordna praktikplatser för dem i Valencia. På det sättet har vi alla elever samlade på en och samma stad. Det känns underbart!
Tisdag den 21 april åkte vi till Valencias universitet. Vi tog del av två presentationer, besökte 3 institutioner (management, arkitektur och kommunikation) och kampuset. Efter universitetet åkte vi till Sagunto och tittade på en romersk stad. Det verkade att eleverna gillade det. De fick se staden, ruinerna, anfiteatern, mm. Jag guidade dem genom staden och berättade om historien. Senare, som lite kuriösa, visade jag dem kaktusfrukter och hur gör man om man vill äta dem. De har en massor av taggar som syns och massor som inte syns (som optikfiber). Frukten är rik i mineraler, vitaminer och vatten!
Besöket var uppskattat av alla men framförallt av Robert och Christer, våra två experter i historia. Vi besökte anfiteatern och konstaterade att akustiken var suverän. Vi sjöng Ave Maria och Mozart och konstaterade att man behövde ingen microfon. Härligt.
Det hände under besöket att jag glömnde mina springskor i bussen och fick klättra berg och ruiner med mina skinnstövlar. Vi sjöng "my boots are make for walking" när jag kämpade med klättringen. Sara och eleverna filmade när jag gick med mina boots. Dessa busar! ;)
På onsdag jobbade vi på hotellet och eleverna var superduktiga på sina arbetsplatser. Jag fick frågan om eleverna kunde hjälpa till under ett stort bröllöp som hotellet förbereder inför lördag. Jag sade att det skulle vi gärna göra . Ni kan kolla det eleverna har skrivit själva och de bilder de har tagit.
På torsdag besökte vi Gandías universitet. Mycket mysigare än Valencias. Lite mindre och mera "College känsla" i det. Valencias universitet är fantastiskt men otroligt stort med många institustioner och kampus. När man har sett ett universitet så är det inte så spännande med ett annat universitet som dessutom är en gren av det största. Jag bestämde att vi behövde inte lyssna på samma presentationer två gånger och förklarade detta för den snälla damen som tog hand om oss. Hon höllde med mig och vi åkte därifrån kl. 11:30. Det är sant att jag skämtade med Linda och sade att hon kunde se ut lite sjuk i fall damen inte ville släppa oss men det behövdes inte. :) Det lönar alltid sig att berättta sanningen . När jag förklarade att vi hade varit i Valencias universitet för två dagar sedan var det inga problem att lämna byggnaden. ;)
Vi åkte sedan till Gandías strand, njöt av solen och av en vanlig lunch på Burger King och MacDonalds. Ingen måltid som våra elever har ätit på länge eftersom hotellet bortskämmer oss med otroligt god mat på en fem stjärnors restaurant.
Kl. 15:30- 17:30 var vi på besök i radion.Philip var modig nog att prata inför 21 000 spanjorer på spanska. Tyvärr hörde han inte frågorna på grund av hörlurarna han hade på sig och det blev lite roliga svar. Men han kommer alltid att bli "Philip el valiente" (den modige) för mig. Inte alla vågar göra en sådan grej. Han hälsade till sin mamma och mina vänner som lyssnade på programmet tyckte att han var världens gulligaste. Det tyckte vi alla! Heja Philip el valiente!
Här sitter våra elever med elever från andra gymnasieskolor innan presentationen började på universitetet.
Gruppfoto med alla som kom för att besöka universitetet den dagen.
Eleverna tillsammans med Radio Gandías direktör, Paco, Begoña Boluda (Cindias vän) och sportkommentatörerna.
Här ser ni en av studion där de spelade ett debatt program
Det var en väldigt roligt dag där vi lärde oss mycket om kommunikation, tv/radio produktion och vad kan man göra i olika yrke.
Fredag spenderarde jag hela dagen i Valencia och skrev kontrakt med Esmovia, företaget som kommer att ta hand om praktikplatserna för våra frisörelever nästa vår. De visade var eleverna ska bo (lägenheter i stranden) samt vilka salonger som de har kontakt med. Eftersom jag åkte tåg kom jag tillbaka till hotellet lågom till middag.
Efter den fantastika middagen åkte vi till vår pub. Där fanns enormt mycket folk. Paul, pub ägaren, hade live musik och frågade oss om vi ville sjunga. Det gjorde vi: Apologize, Halelujah, She will be loved (Cindia och Philip) samt Matilda ( Christer och Philip). Det gick mycket bra. Philip och Christer är underbara gitarrister (och ukelelister?) ;)
Golfklubbens ägaren och hans fru var där och tackade så hjärtligt för mycket vacker musik. Han passade på att berätta för mig att det är hans son som gifter sig på hotellet på lördag ( i lördags alltså) och att våra elever har varit exemplariska under praktiken. Brudgummens mamma och pappa utryckte sin tacksamhet över våra elevers villighet när det gällde bröllöpet. Han sade att det var ett rent nöje att samarbeta med oss och att han förväntade sig att ha våra elever på golf klubben många år framöver.
En stolt rektor gick från bordet efter att ha pratat med dessa människor.
Mina vänner från Gandía kom och besökte oss min sista kväll i Valencia: Fran, Maria Teresa och Raúl.
Här är dem:
Det kommer mera info och bilder men inte idag.
Nu ska jag hem och vara med mina kära.
Många kramar till alla våra underbara elever i Valencia och till vår Carina. Hälsa Scott, Connor, Lee, Paul, José, Simon, Luis, Vicente, Don Quijote-Juan, TomasZZZZ, Victor, och alla andra så gott från mig och Sara!
Cindia
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar